Själen- Billy the Kid

Människosjälen



Vad har ni för uppfattningar om den? Tro ni exempelvis att de som begår självmord är dömda att återuppleva exakt samma liv i nästa liv?

Ja, jag tror det

Jag tror det är fullt möjligt. Och rättvist.

håller oxå med. vad ska vi nu gagga om?

Ja det här är ju helt åt helv... Vart tog kaggan vägen. ?
Vill minnas att han skrev saker som fick mig att vilja strypa honom !

he he. kaggan är inte här just nu men du märker om han skulle komma och hälsa på.

*asg*

Billy the kid wrote:

Vad har ni för uppfattningar om den? Tro ni exempelvis att de som begår självmord är dömda att återuppleva exakt samma liv i nästa liv?

Ja, jag tror det

Varför då, för att få en andra chans? Om man då ska kunna lära sig av sina misstag så krävs ju att man minns sitt tidigare liv.

Nu är jag rätt skeptisk till att man lever flera gånger över huvud taget. Jag har iaf inga minnen från tidigare liv. Jag har heller aldrig varit på nån regressionsterapi, även om jag en gång lyssnat på en gratisfil jag hittade på nätet (självhypnos) som skulle framkalla bilder från tidigare liv. Intressant nog så framkallade den bilder i hjärnan, men jag tror mer på att det var hjärnan själv som skapade bilderna än att det var minnesbilder från tidigare liv.

Om vi nu har en själ, har vi då bara en? I många gamla religioner ansågs man ha flera själar, med olika syften...

Reinkarnation ser jag som en självklarhet idag, men jag är inte säker på HUR den skulle fungera - om det är ens karma som kommer till nästa liv, eller ens själ...

Detta med minnet är inget problem, då minnet från tidigare liv återfinns i känslorna, inte i det sunda förnuftet.

Med risk för att framstå som en total galning, så hade jag väldigt klara minnen av något ingen kände till (jag försökte beskriva mina minnen för min mamma) till strax före tonåren.

Jag kunde nästan gå in i någon slags trans och se vad jag benhårt ansåg var mitt liv utspela sig för mina ögon. Det var alltid samma scenario, alltid vid samma tidpunkt (det triggades av en viss årstid) coh slutade alltid med min egen död.
Som vuxen och mer aktivt eftersökande förklaringar så vet jag nu att det istort sett bara är barn som minns, dels för att det helt enkelt ligger närmre i tiden, dels för att barns sinnen inte är lika förorenade som våra.

Med min teoretiska kunskap i ämnet är jag idag övertygad om att vad jag såg utspelas var slutfasen av mitt förra liv.
Idag kan jag varken känna de lukter eller förnimma vad jag vet att jag upplevde som barn. Nu minns jag bara att jag mindes. Det känns lite sorgligt.

MG

Jag tror inte att du är nån galning, det påminner lite om det jag såg då jag lyssnade på en gratis mp3-fil jag hittade på internet. Det var en ljudfil som när man lyssnade på den skulle återkalla minnen från tidigare liv. När jag lyssnade på filen så fick jag också en den bilder i skallen, men om det var minnen från tidigare liv eller bara nåt som hjärnan "hittade på" är omöjligt att säga.

Bilderna jag såg var defintivt inga önskedrömmar utan bilder av fattigdom. I den bild jag såg av mig själv hade jag trasor runt fötterna istället för skor.

Huruvida detta skulle vara minnen från tidigare liv eller något som hjärnan totat ihop vid tillfället vet jag inte, men hjärnan är komplex och jag har av naturen en skepsis till övernaturliga fenomen. Dock så avvisar jag inte dessa helt.

Huddingebon wrote:

Bilderna jag såg var defintivt inga önskedrömmar utan bilder av fattigdom. I den bild jag såg av mig själv hade jag trasor runt fötterna istället för skor.

På något vis har det hos de flesta av oss fastnat en uppfattning att har vi levt förut så har vi varit intressanta personer eller prinsar och prinsessor.
Så är (om vi bara för ett ögonblick tillåter oss att tro att inkarnation är ett faktum) naturligtvis inte fallet.
Merparten av de människor som har levt genom seklerna har befunnit sig i olika grader av fattigdom, och de borde naturligtvis reflekteras i våra "minnen".

Själen....har gjort en massa erfarenheter, tror jag, genom många liv. Vi har med oss tidigare erfarenheter in i detta liv och därför kan vi nog också upprepa en del, innan vi lärt oss lyssna till vår känsla. Jag tror att det är lätt att misstolka sig själv för att man har för "bråttom". När man verkligen lyssnar så finns alltid svaret redo att tolkas. Närhelst man vill. Bara man lyssnar.
Reinkarnation....förresten det kom en ryttare på häst förbi. Det får mig att tänka på att jag läste Ambressidorna på nätet och att "det är ryttaren som bestämmer vad man ska gå igenom i sitt nästa liv". Man väljer det som får en att utvecklas, vad som är viktigt. Man väljer inte rika föräldrar osv....